Prevention av trycksår

Riskfaktorer

By: Mölnlycke Health Care, september 5 2013Posted in: Prevention av trycksår

riskfaktorer Både inre och yttre faktorer måste beaktas: allmän hälsa, näringsstatus, hudens fuktighet, ålder och trycksårshistorik är några av de viktigaste komponenterna som påverkar risken för att en patient ska utveckla trycksår.
Överväg dessa i kombination med yttre faktorer som tryck- och skjuvkrafter.
Sidans topp

Lär dig mer om etiologin för trycksår

  • Inre och yttre faktorer måste beaktas
  • En strukturerad riskbedömning bör göras – och det är viktigt att komma ihåg att göra nya bedömningar
  • Det är oerhört viktigt att dokumentera varje bedömning noggrant
  • En preventionsplan ska genomföras utifrån riskbedömningen
Sidans topp

Interna riskfaktorer inkluderar bedömning av följande

 

Allmänt hälsotillstånd – har patienten flera hälsoproblem – exempelvis rapporteras diabetes mellitus och sjukdomar i andningsvägarna innebära ökad risk för patienten
Rörlighetsstatus – minskad rörlighet påverkar förmågan att lindra trycket på känsliga vävnader
Näringsstatus – näringsbrist kan ha många effekter – näringsstatusen kan bedömas på ett enkelt sätt genom övervakning av vikten och bedömning av specifika indikatorer såsom hemoglobin eller serumalbumin
Hudens fuktighet – en mångfacetterad parameter – det är viktigt att vara medveten om inkontinens, men även förhöjd kroppstemperatur och dess effekter ska beaktas
Ålder – högre ålder har visats ha ett samband med ökad risk, men man bör vara medveten om att trycksår kan uppkomma i alla åldrar om en kombination av riskfaktorer föreligger
Historik av tidigare trycksår – läkta sårplatser är högriskplatser eftersom ärrvävnad bara har upp till 80 procent av den ursprungliga elasticiteten.
Läkemedelshistorik – exempelvis kan användning av steroider påverka hudens integritet
Perfusion/syresättning – instabilitet i hjärt-kärlsystemet, inotropstöd och syrebehov rapporteras öka risken för trycksår
Sidans topp

Yttre riskfaktorer

Fyra yttre riskfaktorer1, 24 för vävnadsskada är de som rapporteras oftast:

  1. Tryck1, 24
  2. Skjuvning1, 24, 25, 26
  3. Hudmikroklimat1, 27 – värme och fukt
  4. Friktion1 – friktion har tagits med i listan av tradition men diskuteras nu separat och såren kallas friktionssår

Det är ofta en kombination av krafter som skapar den högsta risken för en känslig patient. Vävnadsdeformation inträffar i mjukdelar, fettvävnad, bindväv och muskler när dessa krafter verkar uppstår belastning och påfrestningar som påverkar perfusionen och cellulära mekanismer nödvändiga för normal funktion. I den kliniska miljön är det ofta varierande krafter som verkar, och skjuvning är vanligt. Ålder, livsstil och kronisk sjukdom kan ha betydelse för hur man reagerar på dessa krafter.

Sidans topp

Tryck

 

Definition - en belastning pålagd i rät vinkel
mot vävnadsytan.

Snabba fakta

  • Påverkas av ytans styvhet, belastningen, vävnadens sammansättning och geometrin
  • Uttrycks oftast i mmHg inom sjukvården. Andra enheter för tryck är Pa (SI-enheten), psi, bar och atm.
  • Utstickande ben kan utsättas för större påfrestningar som kan resultera i djup vävnadsskada
  • Om tryck kombineras med andra krafter kan det förvärra problemet
  • Trycksår brukar vara symmetriska eller runda till formen och ser "prydliga" ut.
  • Tiden inverkar: en stor belastning under kort tid kan orsaka lika stor skada som mindre belastningar under långa tidsperioder.
Sidans topp

Skjuvkrafter

 

Definition - "en åtgärd eller stress som följer av applicerade krafter som orsakar eller tenderar att orsaka att två inre delar av kroppen deformeras i transversalplanet."


Snabba fakta

  • Ökar vid lateral rörelse och även när patienten ligger platt på rygg.
  • När tryckbelastningen är konstant och skjuvkrafterna ökar kan vävnadsdeformeringen bli mer omfattande.
  • Ökade skjuvkrafter kan förvärra vävnadsskada
  • Sår som orsakats av skjuvkrafter har ofta en mindre djup del som sluttar ned mot ett djupare område med blåmärken. En typisk egenskap är att hudkanterna kan vara ojämna.
  • Skjuvkrafter skapar ofta djupare vävnadsskador som inte alltid är omedelbart synliga.
  • Lägesförändringar orsakar ofta skjuvkrafter, t.ex. när huvudet höjs eller sänks.
Sidans topp

Mikroklimat

 

Definition - temperatur och fuktighet lokalt i vävnaden
vid gränsen mellan kroppen och stödytan.

Snabba fakta

  • Man vet att fukt påverkar hudens funktion
  • Minskar styvheten - mjukar upp huden, maceration
  • Minskar styrkan - upp till 96 procent, leder till erosion
  • Ökar friktionskoefficienten
  • Ökad vidhäftning på kontaktytan – ökar risken för skjuvning
  • Stimulerar abrasion, nekrosbildning och sårbildning
  • Späder ut hudens surhet - pH övergår till basiskt
  • Förhöjd temperatur snabbar på metabolismen
  • Förhöjd temperatur ger ökad svettning
  • Vid gränsen till stödytan fångas kroppsvärmen upp så att huden snabbt blir varm. Värmen ackumuleras och fukt byggs upp.
  • Djurstudier har visat en koppling mellan uppbyggnad av värme och sårbildning.14
Sidans topp

Friktion

 

Definition: "kontaktkraft parallell med hudytan vid glidning, t.ex. ytor som glider mot varandra".

Snabba fakta

  • Friktion innebär en störning av huden som kan leda till att dess barriärfunktion försämras, vilket ökar infektionsrisken och kan leda till att underliggande strukturer blottas
  • Friktion leder ofta ett grunt, avskavt och smärtande hudområde
  • De vanligaste områdena för friktionssår är skinkorna, sakrum, ryggen, armbågarna och hälarna
  • Friktionssår kan kännetecknas av att de är mycket oenhetliga och har ojämna kanter
  • Historiskt har friktion inkluderats i listan med fyra yttre riskfaktorer för trycksår men tas nu upp separat och såren beskrivs som friktionssår

Referenser

  1. National Pressure Ulcer Advisory Panel and European Pressure Ulcer Advisory Panel. Prevention and treatment of pressure ulcers: clinical practice guideline. Washington DC: National Pressure Ulcer Advisory Panel; 2009
  2. Bibliometric Analysis of Pressure Ulcer research. JWOCN; 37(6); 627-632; Hong-Lin Chen et al; 2010
  3. Medical Device related pressure ulcers in hospitalised patients. International Wound Journal; 7(5); 358-365; Black J M et al; 2010
  4. WOCN Society. Professional Practice Manual 3rd Edition, Appendix D Prevalence and Incidence: A Toolkit for Clinicians, Mt. Laurel NJ; 2005 3. Dressing related pain in patients with chronic wounds: an international patient perspective. Price P et al. International Wound Journal; 2008
  5. International Guidelines: Pressure ulcer prevention: prevalence and incidence in context. A consensus document. London: MEP Ltd, 2009
  6. Pressure Ulcer Prevalence Monitoring Project: Summary report on the Prevalence of Pressure Ulcers. EPUAP Review; Volume 4, Issue 2, 2002
  7. Results of nine international pressure ulcer surveys: 1989-2005. Ostomy Wound Management; 54(2). Vangilder C et al; 2008
  8. Prevalence of pressure ulcers in Canadian healthcare settings. Ostomy/Wound Management. 50(10):22-38. Woodbury MG, Houghton PE; 2004
  9. Prentice JL, Stacey MC. Pressure ulcers: the case for improving prevention and management in Australian health care settings. Primary Intention 2001; 9: 111-12027
  10. A Cross-sectional Descriptive Study of Pressure Ulcer Prevalence in a Teaching Hospital in China Zhao G, Ostomy Wound Manage. 2010 Feb;56(2):38-42
  11. Factors affecting healing of Pressure ulcers in Korean Acute Hospital. Sung Y.H et al. WOCN January 2011
  12. Description of pressure ulcers pain at rest and at dressing change. Szor JK. JWOCN. 26(3):115–120; 1999
  13. Pressure ulcer pain suffering; issues in a multi centre pain prevalence, Nixon J et al. Oral presentation at EPUAP Annual Conference, Birmingham, UK. 2010
  14. Reaching for the moon: achieving zero pressure ulcer prevalence. J Wound Care 18(4): 137–44 Bales I, Padwojski A ;2009
  15. The cost of pressure ulcers in the UK: Age and Ageing; 33: 230–235; Bennett G et al; 2004
  16. Legal Issues in the Care of Pressure Ulcer Patients: Ket Concepts for Healthcare Providers – A Consensus Paper from the International Expert Wound Care Advisory Panel. 23(11):493-507, November; Fife C et al; 2010
  17. Centers for Medicare & Medicaid Services. Proposed Fiscal Year 2009 Payment, Policy Changes for Inpatient Stays in General Acute Care Hospitals. Available at: http://www.cms.hhs.gov/apps/media/press/factsheet.asp?Counter=3045&intNumPerPage=10&checkDate=&checkKey=&srchType=1&numDays=3500. Accessed May 13, 2008.
  18. Centers for Medicare & Medicaid Services. Medicare Program; Proposed Changes to the Hospital Inpatient Prospective Payment Systems and Fiscal Year 2009 Rates; Proposed Changes to Disclosure of Physician Ownership in Hospitals and Physician Self-Referral Rules; Proposed Collection of Information Regarding Financial Relationships Between Hospitals and Physicians; Proposed Rule. Federal Register. 2008;73(84):23550. Available at: http://edocket.access.gpo.gov/2008/pdf/08-1135.pdf
  19. Hospitalisation related to pressure ulcers among adults 18 years and over. Agency for Healthcare Research and Quality; Statistical Brief #64. 2006
  20. Interprofessional Management of Complex Continuing Care Patient Admitted with 18 Pressure Ulcers. Baker T et al. Ostomy Wound Management; Feb 2011
  21. Pressure Ulcer Classification; Differentiation between pressure ulcers and moisture lesions. EPUAP Review 6(3); Defloor T., et al ;2005
  22. Wound Dressing Shear Test Method (Bench) Providing Results Equivalent to Humans.Bill B et al. Poster Presentation at the EPUAP Congress, Oporto, 2011
  23. Wound Dressings, Measuring the Microclimate They Create, Call E. Oral Presentationat the EPUAP Congress, Oporto, 2011
  24. Dressings can prevent pressure ulcers :fact or fallacy? The problem of pressure ulcer prevention. Wounds UK;5(4) pg 61-64; Butcher M et al; 2009
  25. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing: May/June 2007 - Volume 34 - Issue 3S - p S67 doi: 10.1097/01.WON.0000271036.00057.f8 Scientific and Clinical Abstracts From the 39th Annual Wound, Ostomy and Continence Nurses Annual Conference, Salt Lake City, Utah, June 9-13, 2007:Research Abstracts: Wound-Evidence-Based Interventions
  26. Shear A contributory factor in pressure ulceration. A presentation aimed at clinicians and associated professional. www.npuap.org; accessed 14/12/09
  27. Temperature-modulated pressure ulcers: a porcine model. Arch Phys Med Rehabil. 76(7):666-73; Kokate J.Y et al; 1995
Dela

Dyra sår
Dyra sår

Trycksår utgör en stor börda för hälso- och sjukvårdssystemen i hela världen. ...

Sårhistoria
Sårhistoria

Trycksår är inget nytt fenomen. De första rapporterna i litteraturen är...

Sårkategorier
Sårkategorier

För att beskriva status för ett sår rekommenderar EPUAP och NPUAP1 att...

Preventionsstrategier
Preventionsstrategier

En preventionsstrategi för trycksår bör alltid inkludera risk- och hudbedömning,...

Framgångsrik behandling
Framgångsrik behandling

Riskbedömning kan användas för att identifiera patienter som löper hög...

Förband för att förebygga
Förband för att förebygga

Mepilex® Border Sacrum kan bidra till ert preventionsprogram...

Fyra faktorer
Fyra faktorer

Vid jämförelse med inget förband och med konkurrenternas produkter har...

Prevention av trycksår - Kliniskt bevisad...
Prevention av trycksår  - Kliniskt bevisad minskning av trycksår

C. Tod Brindle11 visade att Mepilex® Border Sacrum...