Klara den globala utmaningen med venösa bensår

Förebyggande och behandling av venösa bensår

Bensår är ett betydande hälsoproblem och ett stort problem för sjukvården överallt i världen. Venösa bensår kan utgöra upp till 80 % av alla bensår1. Dessutom slukar de stora resurser i hälso- och sjukvården.


Antalet bensår kan komma att öka betydligt under de kommande åren på grund av flera faktorer, bland annat en åldrande befolkning, fetma, samtidig sjukdom, intravenöst drogmissbruk och social utslagning.

Livskvalitetsfrågor för patienter med venösa bensår

Venösa bensår innebär stora kostnader och en finansiell belastning för vårdgivaren, men också en betydande belastning för patienten, både psykosocialt, känslomässigt och ekonomiskt....

Vad är ett venöst bensår

Ett venöst bensår är ett kroniskt, icke-läkande sår med trasig hud och exponerad vävnad. Om du har ett venöst bensår har du kanske också......

Om venösa bensår

Venösa bensår
Venösa bensår är den vanligaste orsaken till sårbildning på benen och beräknas utgöra mellan 37 och 81 procent av alla bensår 2,3,4 Venösa bensår har en mycket påtaglig socioekonomisk effekt.
Venös hypertoni leder till otaliga microangio-patologiska förändringar i kärlen. I de svåraste fallen bryts huden ned och ett sår utvecklas.
Den primära orsaken till venösa bensår är venös hypertoni på grund av vensjukdom.

Det finns andra teorier om vad som bidrar till att venösa sår på underbenen bildas.
 - Cirkulationsrubbningar på mikronivå
 - Fibrinkuffteorin
 - Fällhypotesen
 - Hypoxi i "damaskregionen"
 - Trapping av vita blodkroppar
 - Vävnadsproteinasernas roll
 - Fibroblaster vid kronisk venös insufficiens

Det finns över 40 perforantvener som förbinder djupa med ytliga vener.
Venpumpen består av muskler i distala vaden och fötterna. Muskelkontraktion är den viktigaste aktivatorn i pumpsystemet.
Normalt flödar blodet i underbenet i liggande ställning långsamt genom venerna, och trycket i fotleden är 70–100 mm Hg. Vid gång sjunker det till 10–20 mm Hg och i sittande är det 55 mm Hg.
Om klaffarna i ytliga vener och perforantvener inte fungerar effektivt kommer blod att oscillera uppåt och nedåt i segmenten. Detta leder till ett venöst refluxflöde som ger en kringflyttande venös hypertoni och ödem vid fysisk ansträngning.
Ju mer omfattande och distalt det venösa refluxflödet är, desto större risk för sårbildning. 

Andra lösningar

Safetac-teknologi

Förebyggande och behandling av diabetiska fotsår

En strategi för förebyggande och behandling av trycksår

Referenser
1. Agnew MS, Gottrup F (2007) Causation of venous leg ulcers, cited in Marson MJ et al Leg ulcers a problem based learning approach. Mosby London

2. Adam DJ, Naik J, Hartshorn ET (2003) The diagnosis and management of 689 chronic leg ulcers in a single visit assessment clinic. European Journal of Vascular and Endovascular surgery 25:462 – 468

3. Briggs M, Closs SJ (2003) The prevalence of leg ulceration: a review of the literature. EUMA Journal 3 (2): 14 – 18, 20

4. Valencia IC, Falabella A, Kirsner RS (2001) Chronic venous insufficiency of venous leg ulceration Journal of American Academy of Dermatology 44:401 – 421.

Referenser

1. Agnew MS, Gottrup F (2007) Causation of venous leg ulcers, cited in Marson MJ et al Leg ulcers a problem based learning approach. Mosby London

2. Adam DJ, Naik J, Hartshorn ET (2003) The diagnosis and management of 689 chronic leg ulcers in a single visit assessment clinic. European Journal of Vascular and Endovascular surgery 25:462 – 468

3. Briggs M, Closs SJ (2003) The prevalence of leg ulceration: a review of the literature. EUMA Journal 3 (2): 14 – 18, 20

4. Valencia IC, Falabella A, Kirsner RS (2001) Chronic venous insufficiency of venous leg ulceration Journal of American Academy of Dermatology 44:401 – 421.

Dela